Sex punkter som underlättar kommunikationen

1. Uttryck situationen i stort och i subjektiva termer
2. Beskriv dina känslor för situationen
3. Beskriv positiva aspekter
4. Beskriv situationen konkret
5. Beskriv vad man önskar eller vad man kan erbjuda konkret
6. Visa att du förstår den andres situation

Punkt 1 Uttryck situationen i stort och i subjektiva termer

I rådabudskapets första punkt ska man beskriva problemet i stort och i subjektiva termer. Föreställ dig en situation där en hörselskadad person är på studiebesök på en arbetsplats. Fikarummet är fullsatt och röster och porslinsslammer gör det svårt att höra, och den hörselskadade sitter i egna tankar när han märker att en av de andra vid bordet har pratat med honom utan att han hört vad den andre sagt. Om den hörselskadade då säger: ”Det går inte att höra vad du säger” beskriver han situationen i objektiva termer istället för subjektiva. Han säger med andra ord att den andre borde förstå att det är omöjligt för någon att höra vad den andre säger. Han bör istället formulera sig utifrån sig själv, alltså i subjektiva termer, så att det blir tydligt att han beskriver hur han uppfattar situationen och det kan låta: ”Jag tyckte det verkade som du försökte ta kontakt med mig”.

Man kan även utgå från den hörandes perspektiv. Om en av dem som sitter närmast bredvid börjar presentera sig för den hörselskadade men märker att han inte får kontakt är det hans ansvar att hitta ett sätt att kommunicera. Om han då knackar honom på axeln och säger: ”Jag vet redan att du är hörselskadad”, så ger han ingen möjlighet till den hörselskadade att förklara på vilket sätt hörselskadan påverkar situationen. Genom att däremot formulera sig i subjektiva termer blir meningen mer nyanserad och man visar att man är öppen för att få den andres beskrivning. Det kan formuleras: ”Jag har förstått det som om att du hör lite dåligt”.

Punkt 2 Beskriv dina känslor för situationen

I rådabudskapets andra punkt ska man berätta vilka känslor som är förknippade med problemet. Om det finns positiva känslor ska man även ta med dessa. Om man säger: ”Jag hör dåligt och fikarum kan vara särskilt jobbiga för mig” har man tydligt formulerat att det är den här situationen som framkallar mina känslor. Men om man däremot säger: ”Jag kan inte höra när alla pratar samtidigt och det är jobbigt” finns risken att den andre uppfattar ditt budskap som om du tycker att situationen är jobbig för att de inte förstår att högljudda miljöer kan vara problematiska för en hörselskadad, vilket kan uppfattas som en kritik mot den andre.

Samma problem kan uppstå i den omvända situationen. Om den hörande tar initiativ till konversationen och inte har varit tydlig i punkt ett med att det är den personens subjektiva uppfattning av situationen som avsetts kan beskrivningen av vad man känner missförstås, det kan låta: ”Jag vet redan att du är hörselskadad och det måste vara jobbigt”, vilket den hörselskadade kan uppfatta som om den andre snarare uttalar sig om hur det är att höra dåligt i allmänhet. Men om man istället formulerar sig kring den nuvarande situationen gör man det lättare för den hörselskadade att förhålla sig till det man säger, det kan låta: ”Jag tycker det skulle vara tråkigt om du inte kan vara med i konversationen”.

Punkt 3 Beskriv positiva aspekter

Rådabudskapets tredje punkt är att man ska ta med positiva aspekter. Det kan vara andra saker som personen gör bra eller sidor av problemet som inte blir negativa. Om den hörselskadade säger: ”Tur att jag fick en chans att förklara situationen, så det inte blev några missförstånd” Så lättar det upp. På detta sätt visar man även att man tar ansvar för situationen och att det är en positiv sak att lösa detta problem. Genom att betona positiva aspekter i situationen minskar man även risken att formulera sig så att omgivningen tycker att du har lagt över ansvaret på dem, vilket kan bli fallet i meningen: ”Det vore enklare för mig om det var tyst här inne”

Samma sak gäller för den hörande. När man betonar vad som är positivt i situationen minskar du risken att den hörselskadade tycker att du lägger över ansvaret på honom eller henne, som i meningen: ”Jag tycker det verkar som du verkligen anstränger dig för att hänga med på vad vi säger”. Du visar att ni ska lösa situationen tillsammans. Men om du däremot säger: ”Om man hör dåligt måste man anstränga sig mycket” blir budskapet riktat mot den hörselskadade som person, vilket inte hjälper till att lösa den nuvarande situationen.

Punkt 4 Beskriv situationen konkret

Rådabudskapets fjärde punkt säger att du ska beskriva problemet konkret. Om du formulerar dig för generellt är risken stor att ditt budskap kommer uppfattas som en kritik mot den andra personen snarare än den nuvarande situationen. Orden alltid och aldrig är typiska exempel på ord som gör din formulering för generell. Ett sätt att formulera sig är: ”Jag hör dåligt, särskilt i ett fikarum som här, där många pratar samtidigt.” Undvik alltså orden alltid och aldrig som i meningen: ”Det blir alltid problem när jag ska försöka hänga med” eftersom det är en för allmän formulering och inte direkt kan knytas till den nuvarande situationen.

Även den hörande ska sträva efter att formulera sig så konkret som möjligt. Det är viktigt att det framgår vad man vill uppnå med budskapet. I situationen vid kaffebordet kan det bli: ”Jag vill gärna presentera mig, så du vet vem jag är och vad jag gör här på företaget.”. Om man däremot uttrycker sig för generellt finns risken att budskapet snarare uppfattas som avvisande, som i formuleringen: ”Vi bara sitter och pratar”.

Punkt 5 Beskriv vad man önskar eller vad man kan erbjuda konkret

I rådabudskapets femte punkt handlar det om vad man själv eller den andra kan göra för att underlätta situationen. Genom att vara konkret minskar man även här risken att den andre uppfattar dina ord som kritik mot personen. Om man säger: ”Om du pratar tydligt och vänd mot mig så går det bra” ger man den andre konkreta instruktioner om hur situationen kan underlättas. Detta kan jämföras med: ”Om du pratar så att jag kan höra går det lättare för mig.” I det andra exemplet finns inga instruktioner till den andre, formuleringen blir snarare en beskrivning av den andre som person, vilket kan skapa problem för kommunikationen.

För den hörande blir situationen annorlunda, eftersom det är den hörselskadade som har den unika kunskapen om hur samtalet kan underlättas i den här situationen. Att komma med fel konkreta förslag kan till och med bli olyckligt om förslaget inte är relevant i situationen, som i formuleringen: ”Du kanske vill att vi ska prata högre”. Här handlar det snarare om att konkret formulera att man är öppen för att försöka underlätta så mycket som möjligt, för att samtalet ska flyta på. En formulering kan vara: ”Vad kan jag göra för att underlätta för dig.”

Punkt 6 Visa att du förstår den andres situation

Som en avslutning på ett rådabudskap ska man visa att man förstår den andres situation. Det är viktigt att du utgår från allmän kunskap när du gör detta. Om den andre inte känner igen sig i din beskrivning är det troligt att han tycker att du har beskrivit situationen åt honom. i hjälpbudskapet kan det formuleras: ” Jag gissar att du inte visste hur du kan underlätta för mig, vi har ju inte träffats tidigare” eller ur den hörandes perspektiv: ” Jag gissar att det är hopplöst att höra i den här pratiga miljön”. Genom att avsluta med att visa att man förstår den andres situation ökar chansen att den andre personen blir mer välvilligt inställd till att lösa situationen.