Johanna Kylin
Jag är utbildad grundskollärare för årskurs 1-7 med inriktning ma/NO och bild som specialämne. Jag är utbildad speciallärare med inriktning döv/hörsel och har också erfarenhet av de skolmässiga utmaningar som kan uppstå vid dyslexi, dyskalkyli, språkstörning, neuropsykiatriska diagnoser och ångest. Jag började arbeta i hörselklass 2003 och fick 2009 tjänst som ambulerande hörselpedagog i Uppsala kommun. Där har jag bl a varit delaktig i utformandet av ett välfungerande samarbete med Regionens Hörselvård, som har närmare 400 barn och ungdomar inskrivna.
Jag har haft förmånen att besöka World Congress of Audiology – WCA, i Vancouver, Canada 2016 och i Kapstaden, Sydafrika 2018. Jag har under flera år varit ledamot i styrelsen för Svenska Audiologiska Sällskapet – SAS, som representant för Svenska Pedagogiska Audiologiska Föreningen – SPAF och var med och arrangerade den första upplagan av Svensk Audiologisk Konferens, Göteborg, 2023, i SAS regi. Jag är också stolt mottagare av SPAFs Pedagogiska utmärkelse 2023.
Jag har utbildat mig i HUSK och använt det i elevgrupper men också anordnat ungdomsläger där vi arbetat med materialet. Jag möter så gott som dagligen elever med hörselnedsättning och stöttar i deras skolgång. Jag följer upp dem från förskoleklass tills de slutar gymnasiet, jag har kontakt med och informerar lärare och rektorer. Mitt mål är att eleverna, senast då de går ut gymnasiet, själva ska kunna delge den information personer i omgivningen behöver för att kunna bidra till bästa möjliga förutsättningar.
När jag förstod att paret Borg skulle pensionera sig från arbetet med HUSK, kontaktade jag dem för att diskutera hur material kunde bevaras och kanske vidareutvecklas. Jag tyckte det var viktigt eftersom det är en pedagogisk, välgenomtänkt och beprövad modell som samtidigt är utformad på vetenskaplig grund utifrån forskningsresultat och främjar den personliga utveckling av hörselmedvetenhet som jag arbetar för att uppnå hos varje elev jag möter.
Jag driver också företaget Aicha Vitalis och är glad och stolt att jag fick möjlighet och förtroendet att ta över materialet HUSK. Jag hoppas fler vill ta del av och börja använda modellen för att bidra till självständighet, förmåga och kunskap hos barn, ungdomar och vuxna att aktivt påverka sin egen situation genom kommunikation.
Kontakta mig gärna och diskutera vilket upplägg som passar just din verksamhet så utformar vi tillsammans en skräddarsydd utbildning.
Johanna fick Svenska Audiologiska Pedagogiska Föreningens Pedagogiska Utmärkelse 2023. Läs mer här https://spaf.nu/utmarkelser/
Johanna Kylin, 070-699 62 47
www.aichavitalis.se
johannakylin@gmail.com
Bakgrund
Därför har vi utvecklat programmet HUSK för dig med nedsatt hörsel
Birgitta Borg
Både i min roll som sjuksköterska och vårdutvecklare i Stockholm och senare som chef för studentfrågor vid Örebro universitet, har jag stött på många problem som hör samman med nedsatt hörsel. Framför allt att det är svårt för omgivningen att förstå bredden av hörselnedsättning. Jag har också sett hur lätt det kan vara att känna sig utanför eller förlora självförtroende eftersom man inte kan följa med i en konversation, saknar information eller missförstår vad som sägs. Sedan ett antal år tillbaka har jag en ensidig dövhet. Det har också gett mig verkliga insikter om hur en hörselskada påverkar hela livet.
Men jag har också sett hur mycket man själv kan påverka sin situation om man förstår hur hörsel fungerar i allmänhet och den egna hörseln i synnerhet. Om man sedan inser att det inte alltid är så lätt för omgivningen heller att hitta metoder för att hjälpa och hantera sin samtalspartner kan situationen bli riktigt bra. Vad jag lärde mig själv är att om jag tar ansvar för att hantera min miljö så att de förstår, får jag också en stor förståelse och mycket spontan hjälp från omgivningen.
Det var också tanken för mig och Erik när vi under 1990-talet började utveckla programmet HUSK. Hur kan vi bidra till det faktum att någon som har hörselskada kan agera så att människor i miljön tar hänsyn till och vet hur man beter sig för att följa samtalet. HUSK-utbildningen används idag inom ett antal hörselkliniker och kommuner i Sverige. Vår uppgift har varit att utbilda personer som vill använda materialet i sitt arbete med hörselskadade personer.
Erik Borg
Min bakgrund är audiologläkare och forskare inom audiologins område. Dessutom är jag gift med Birgitta. Allt började så romantiskt som möjligt på KS den 24 januari 1966 när en doktorand och en nyutbildad skollärare träffades. Huruvida hörseln spelade någon roll vid detta tillfälle, jag kommer inte ihåg, men rösten har naturligtvis stor betydelse för att förmedla känslor och ….
I mina möten med patienter med nedsatt hörsel har jag ofta märkt att det delvis är familjens beskrivning av problemen som tar mest utrymme, dels att det ofta är familjen som för ordet, även för patienten. Detta händer trots att patienten mycket väl kan höra i en lugn miljö.
Varför blir det så? Det har minst två orsaker. Dels pekar det på det faktum att samtal – kommunikation – är en fråga för minst två personer. Har den ena nedsatt hörsel drabbas den andra (minst?) lika mycket. Dels är det lätt att hamna i en ”offer-roll” och bli passiv. Man lämnar ansvaret till sin partner, det är bekvämt. Det gäller främst människor som befinner sig i långvariga relationer.
Begreppen ”bemyndigande”, kontroll och makt över sin egen situation, har blivit alltmer i fokus både inom vård och samhälle generellt. På samma sätt har empati kommit att ses som en förmåga att förbättra relationerna för både stora och små. Om man omsätter dessa begrepp i en samtalssituation där man har nedsatt hörsel kan man komma till helt olika slutsatser. Dels kan man tycka att det är en person som inte har nedsatt hörsel som ska visa empati mot den som hör dåligt. Det stämmer visserligen, men det kan ofta vara så att när den deltagande parten inte vet hur och vad personen med hörselnedsättning hör så vet parten inte heller hur denne ska bete sig. Våra slutsatser är att det i första hand är den person med nedsatt hörsel som kan få den kunskap och insikt som behövs för att hantera en obekväm situation. Därför har vi utvecklat HUSK.