Hjälpbudskapet

I en experimentell studie som heter Hjälp en blind, en experimentell prövning av hjälpbudskapet vid vardagliga hjälpsituationer mellan synskadade och seende visar Andersson (2005) hur både synskadade och seende uppfattar skillnaden mellan ett hjälpbudskap och ett jämförande budskap. Hjälpbudskapet som används är ett sexpunkters jagbudskap anpassat för synskadesituationen på samma sätt som rådabudskapet är anpassat till hörselskadesituationen. I studien fick 16 synskadade och 20 seende lyssna och skatta de olika budskapen. Resultaten i experimentet visade att båda grupperna tycker att hjälpbudskapet uppfattades som betydligt mer empatiskt. Detta stödjer tanken att hjälpbudskapet är ett bättre sätt att formulera sig i just den situation som användes i studien.

Den viktigaste orsaken till att den ena personen i Anderssons hjälpsituation var synskadad var att synskadade är en grupp som ofta frustreras av sådana situationer. Studien undersökte en vardaglig avgränsad hjälpsituation där hjälpbehovet var tydligt. Många likheter finns mellan hjälpsituationer där personer med en hörselskada och hörande är inblandade. Det är därför rimligt att anta att även denna typ av hjälpsituation innehåller liknande komponenter. Det är svårt att se någon anledning till att effekten av hjälpbudskapet enbart gäller synskadade. Möjligen kan ordvalet ha en mer central roll i en hjälpsituation där den ena personen är synskadad, eftersom synskadan innebär att kommunikationen försvåras. Men detta gör det snarare extra intressant att även överföra hjälpbudskapet till hörselskadade, eftersom även denna grupp har ett uttalat kommunikationsproblem.

Referensen som nämnds i texten finns i sin helhet i referenslistan som återfinns under länken "Vill du veta mera?" i huvudmenyn.

Tillbaka till föregående sida